Programmerare från Indien: Hur bra är de verkligen?
Programvaruutveckling i Indien är ett ämne som intresserar allt fler agenter, IT-distributörer och IT-avdelningar.
Det beror också på att behovet av digitala tjänster ökar alltmer. Fast jeder scheint ein Budget zu haben. Sei es der Staat, der nach einer Digitalisierung der Wirtschaft ruft, oder die Wirtschaft selbst, welche die Herausforderung in der IT sieht.
För att dessa utmaningar dock ska kunna lösas krävs det tillräckligt många utvecklare, som kan skapa nödvändiga tillämpningar.
En bra möjlighet är subkontinenten. Seit Jahren – bättre sagt, seit Jahrzehnten – gibt es dort einen Fokus auf die IT Industrie.
Im Beitrag mehr Informationen zu Programmierern aus dem Subkontinent und die unterschiedlichen Möglichkeiten mit Teams dort zusammenzuarbeiten.
Introduktion
Under 80- och 90-talen fanns det i Indien visserligen många ingenjörer som var insolventa, men för dessa fanns det dock bara mycket få jobb.
På den andra sidan uppstod i denna tid fler företag inom IT-sektorn i USA. Microsoft, Oracle, Apple är bara några kända exempel.
Dessa hade bland annat problem med att komma till fackförvaltningen, eftersom tillväxten var stark och de absoluta resultaten inom MINT (matematik, informatik, naturvetenskap, teknik) var mer begränsade.
Findige Unternehmer fanden dock snabbt fram, dass es in Indien viele unbeschäftigte Ingenieure gab, welche man ausbilden könnte und welches dann für diese Unternehmen aus den USA arbeiten könnten.
I början av året var det ännu mindre nödvändiga satelliter som man måste installera. Samtidigt var de överlåtelser som gjordes extremt svåra.
Dennoch hat sich das Unterfangen gelohnt, denn der Bedarf war sehr hoch. Även dessa höga höjder är inte heller avskaffade i ett samarbete.
Uppkomst av stora IT-koncerner
Tack vare det höga behovet uppstod också fler startupföretag i denna tid, som vill köpa ut outsourcingstjänster.
Gute Beispiele sind Infosys und Wipro. Beide Unternehmen sysselstigen heutzutage flera Hunderttausend Softwareutvecklare.
I början av året var det de flesta, idag stora, företag som var svåra.
Jedoch särskilt under åren 1990 till 2010 har dessa företag varit mycket stora.
Förbättrade kommunikationsverktyg
Heutzutage sind die Schwierigkeiten aus der Vergangenheit fast schon komplett ausgemerzt.
Verktyg som Skype (Voice over IP, videoöverföring och chatt) är kostnadsfria att använda och fungerar nästan helt gratis.
Ytterligare verktyg som säkerställer en bra kommunikation:
- Trello: En kostnadsfri onlinesoftware med vilken man kan dela upp uppgifter.
- TeamViewer: Denna programvara är kostnadsfri i den icke-kommersiella versionen. Därmed kan du helt enkelt dela upp datorn med andra användare och dessa kan kontrollera Rechner des Gegenübers. Bra om man snabbt kan testa det som står på rektorn från den andra sidan.
Die Liste lässt sich noch sehr viel weiter fortführen.
Inte bara det. Även Internetförbindelserna är snabbare och samtidigt mycket billigare.
Det har lett till en regelrätt boom. Idag är mer än 3 miljoner mjukvaruutvecklare på subkontinenten sysselsatta. (Quelle: NASSCOM, IT Dachverband)
Möjligheter till samarbete
Det finns många möjligheter att samarbeta med team i Indien. Här finns tre vägar att visa:
1) På projektbasis (Wasserfall Methode): Hier gibt man Softwareprojekte als Ganzes ab. I många fall skapas även last- och pflichtenhefte. Den kompletta utvecklingen kommer att tas över av teamet på subkontinenten.
a. Fördel:
i. Det är möjligt att jämföra och jämföra med andra företag: Was zahlt man in Deutschland, was zahlt man dort?
b. Nachteil:
i. Svart låda: Man vet inte absolut vem som arbetar i projektet. Kan man också få högkvalitativt högkvalitativa arbeten?
2) Utvecklare einzeln über den Dienstleister anställa: Dies scheint mir persönlich immer noch der beste Weg zu sein (Disclaimer: Das erbjuder auch unser Unternehmen an). Här finns många programmerare som sedan arbetar med sina egna projekt.
a. Fördel:
i. IT-experterna har egna krav på kvalitet och företagskultur.
b. Nachteil:
i. Lohnt sich nur für Unternehmen welche ständig IT Aufgaben haben.
3) Agiler Ansatz: Auch dies ist ein erfolgsversprechender Ansatz. Hier wird in Sprints (meistens vierwöchige Entwicklungsabschnitte) programmiert und Resultate geliefert.
a. Fördel:
i. Man får snabbt nya funktionaliteter
b. Nachteil:
i. Ähnlich wie bei der Wasserfall Methode weiss man nicht wer an den Projekten arbeiten wird.
Hur ser det ut med kulturella skillnader?
Världen är allt mer förvirrad. Heutzutage fiebert man nicht nur in Europa und in den USA, den neuesten Hollywood Blockbustern entgegen, utan också in ganz Südasien.
Även i tv-sändningar har amerikanska och internationella sändare (BBC exempelvis) fått sin plats, förutom de indiska sändarna.
Fast alla använder WhatsApp, Facebook och liknande plattformar.
Även Essensgewohnheiten gehen über zu McDonalds und Co.
Die kulturelle Nähe entsteht also nicht wirklich direkt, aber über Umwege über die amerikanische Kultur.
Livsförhållandena liknar varandra också allt mer.
Dennoch: Ein Deutscher und auch ein Inder wird kein Amerikaner, nur weil er oder sie Filme oder Essen von dort ist. Kleine Unterschiede gibt es natürlich immer. Ein gewisses Fingerspitzengefühl müssen daher beide Seiten mitbringen.
I Südasien är man snarare indirekt, medan man i Mitteleuropa snarare är mycket direkt.
Men även sådana skillnader kan hanteras, särskilt om man arbetar långsiktigt tillsammans.
Hur starka är experterna där?
På den ena sidan finns det en lista över vilka tvivel som finns, om Indien verkligen kan bli en bra lösning. Man hörde länge inte bara positiva saker från subkontinenten, när det handlade om mjukvaruutveckling. Det ändrar sig dock långsamt.
Personer som redan tidigare har arbetat mer med detta sydasiatiska land och industrin vet att det finns utvecklingscentra från Google, Amazon, Bosch, SAP och andra små IT-distributörer som arbetar med framgångsrika team.
Frågan är också hur bra experter från denna plats är. Det är också viktigt att hitta de rätta medarbetarna och att ställa in dessa. Vid YUHIRO har vi lärt oss att när man hittar de rätta IT-experterna, kan dessa också bli en viktig del av teamet i Tyskland.
Was man jedoch auch merkt: Inom områden som Frontend-Entwicklung sind die IT Experten aus Südasien dann doch nicht so gut. Exempelvis inom områden som UX (User Interface Design, neudeutsch für Oberflächen Design), UX (User Experience, neudeutsch für Nutzererlebnis) är dessa inte helt så starka.
Om det emellertid handlar om ”normalt” Photoshop und HTML, CSS, JavaScript, då är även experter från subkontinenten bra.
Vilka tekniker kan man hitta där?
Trots att Indien har fokus på IT kan man ändå säga att landet har en ytterligare specialisering på vissa tekniker.
Exempelvis hittar man experter med en webbutvecklingshintergrund enklare, än till exempel en specialist på inbyggd programvara.
Här finns en översikt över experter som du hittar bra:
- PHP-utvecklare
- Ramverk för PHP (Laravel, Zend, Symfony, YII)
- ASP.NET (C#, MVC, Web API)
- Android
- iOS
- Lösningar för webbutiker (Magento, WooCommerce, xt:Commerce)
- Innehållshanteringssystem (WordPress, Drupal)
Följande områden är aktuella:
- Xamarin
- Java
- C#.NET (utveckling för datoranvändning)
- Utvecklare av hela stacken
Schwer:
- Utvecklare av inbyggda produkter
- Utvecklare av desktopapplikationer
- Utvecklare med olika expertområden (exempelvis Android och PHP)
Fazit
Subkontinenten är en intressant plats för att bygga upp programvaruutvecklingsteam.
Min erfarenhet är att när man kan hitta bra IT-experter, så är det också lättare att samarbeta.
Intressanta länkar:
Erfarenheter från indiska IT-experter
Tips för outsourcing i Indien
Bildkälla : Flickr.com/ Niyam/ Enterprise 2.0
Författare: Sascha Thattil är Geschäftsführer hos YUHIRO och stödjer företag vid enkel uppbyggnad av utvecklarteam i Indien. YUHIRO, ett tysk-indiskt företag, tillhandahåller programledare för agenturer, IT-distributörer och IT-avdelningar.
