Vad är designtänkande inom webbutveckling?
Design Thinking är en intressant inriktning inom webbutveckling, där företaget använder designerns känslighet och idéer för att anpassa sig till människors behov, jämföra dem med vad som är tekniskt genomförbart och skapa en synlig affärsstrategi som kan uppfylla kundernas krav och skapa bättre marknadsmöjligheter.
Med enkla ord är Design Thinking ett annat sätt att lösa problem som kan uppstå vid webbutveckling. Den hittar också problem och anordnar ett tekniskt genomförbart och genomförbart alternativ för att lösa problemet.
Även om frasen kan låta så enkel är det djup som ligger i den inte alls ytligt. Stanfords D-skola har gjort det till en mer begriplig fras och förklarar vilka ingredienser som ingår i dess tillverkning. ”Innovate or die”, det är i stort sett policyn, för om du inte är innovativ och presenterar ett unikt koncept för dina kunder varje gång du släpper något, är du så gott som död. Man kan alltså säga att Design Thinking är ett systematiskt tillvägagångssätt för att lösa problem och skapa nya möjligheter.
De fem stegen
Det finns fem huvudfaser i Design Thinking. De är Empati, Definition, Idé, Prototyp och Test.
Här finns mer information om dem:
1) Införskaffa dig
När du skapar en ny design för ditt projekt är det viktigt att fokusera på användaren. Du måste tänka på den mänskliga sidan av en app – är det något som användaren ser fram emot? Empati anses faktiskt vara UX:s heliga gral och spelar en mycket viktig roll i din beslutsprocess.
Forskare gör detta genom att skapa personas av olika användare så att de kan förstå deras behov, krav, beteenden, ambitioner, mål, erfarenheter osv. Olika användarpersonas skapas beroende på vem som är deras målgrupp.
Detta skulle hjälpa dem att förstå olika människors olika behov. Dessa personas är baserade på riktiga data som du samlar in från riktiga människor, och därför skulle de till stor del vara baserade på olika forskningsmönster. Dessa personas hjälper dig att ställa rätt frågor och ge rätt svar, och de baseras på de personer som du utformar produkten för. Det finns olika typer av personas beroende på vilket värde du vill uppnå – målbaserade personas, engagerande personas, fiktiva personas, rollbaserade personas och så vidare.
2) Definiera
När du känner med användaren får du en massa information från olika källor, och alla finns framför dig i någon form.
Vad gör du nu med all denna information? Det är du som definierar dem. Du kan bearbeta alla saker du får, ta tag i dem, bearbeta dem och dra slutsatser. All information som du samlar in om dina användare kommer att sammanställas med hjälp av bilder, kartor över användarupplevelser, citat med mera. Du formulerar ett problem som de kan stå inför och lämnar tillräckligt med utrymme för att hitta lösningar och till och med nya möjligheter.
3) Idéera
Detta är nästa steg i designtänkandet. När problemet väl är definierat kan du börja samla idéer för att lösa det. Här har du en djupgående idéutveckling, där du förkastar idéer som inte fungerar och arbetar vidare med de idéer som kan verka rimliga. Övergången från definitionsstadiet till idéstadiet måste vara smidig. För att göra denna övergång smidig kan du skapa en lista över ”Hur kan vi lösa det här problemet” eller ”Hur kan vi lösa det problemet” när du befinner dig i definitionsfasen. Det kan hjälpa dig att få fram olika idéer.
I det här skedet ingår även andra människors idéer, så brainstorming är en viktig del av arbetet. När du har samlat alla idéer som ser bra ut kan du kristallisera dem till prototyper.
4) Prototyp
Det är här som alla tänkbara lösningar blir synliga, vilket gör prototyper till ett mycket viktigt steg i designtänkandet. Att skissa är ett vanligt sätt att omsätta alla dessa idéer, men det behöver inte nödvändigtvis vara exakt skalenligt.
Du kan skicka prototypen till användare och konsumenter för att få en uppfattning om vad de tycker om den. På så sätt involverar du även dem och de känner sig genast delaktiga. På så sätt kan man avgöra om lösningen verkligen löser problemet. Det är denna prototyp som senare kan utvecklas till en betaprodukt och en minsta genomförbara produkt (MVP).
Förutom skisser kan du använda föremål, rollspel och ritningar för att göra preliminära modeller. Det kan också hända att en lovande idé inte är genomförbar när den utvecklas till en prototyplösning. Det är därför experter säger att du inte ska ge dig på den första goda idén du ser. Du måste pröva andra metoder, slå ihop några andra metoder, testa alternativa idéer och ta bort de problematiska idéerna.
5) Testning
Detta är steg 5 i konceptet Design Thinking. När produkten väl är i användarens händer under prototypningsfasen måste man kontrollera om han/hon upplever svårigheter. Om svaret är jakande måste de se över sina strategier för att komma fram till nya resultat och lösningar.
Användarnas feedback blir därför en ovärderlig tillgång i detta skede eftersom de ger dig en djupare förståelse för konsumenternas önskemål. Genom att leva dig in i dem kan du få nya insikter som kan definiera problemet bättre, generera nya idéer i idéstadiet och slutligen skapa en nyare prototyp som tillfredsställer dem. Det slutliga målet är förstås att få en nöjd användare.
Avslutande tankar
De fem stegen som nämns ovan är inte i huvudsak sekventiella steg, utan snarare olika lägen, ibland återgår man till ett visst läge, eller kör ett läge parallellt med ett annat, eftersom tanken är att skapa mer värde och mer lärande.
Design Thinking är därför mycket kraftfullt; det hjälper formgivarna att komma fram till rätt produkter och rätt funktioner. Det handlar inte bara om användarupplevelsen, utan även om interaktion och visuell design.
Med hjälp av personas kan designers relatera till användarnas problem utifrån verkliga situationer och hjälpa dem att fatta rätt beslut när de väljer funktioner. Designerna kan ställa rätt frågor, vilket i sin tur gör att de kan skapa användbara funktioner och i slutändan en produkt som användarna kommer att älska.
När produktsläppet är över slutar dock inte utvecklarens arbete där. Konceptets rationella tillvägagångssätt används återigen för att identifiera nya användare, deras problem och lösningar.
Intressanta artiklar:
Designtänkande är en viktig del för att nå framgång
Sätt att lyckas med designtänkande
Bildkälla: Bild: Flickr.com/ Wikilogia/ Bengtsson
Om författaren: Reema arbetar som Thought Leader på PHPBabu.
